Sveipur visade sig vara en trygg herre. Sol var som alltid pigg. Men Sveipurs bak fungerade bra som broms visade det sig. Och så har vi nödbromsen förstås. Sol tvärnitar om man släpper bägge fötterna ur stigbyglarna. Tur att det finns en nödbroms.
Ja läskiga spår på vägen ut och vägen hem. Men det gick ju bra!
Caroline
7 december 2010 08:25
Ja, det är inte alltid man sitter kvar på Sveipur. Vi hittade en läskig gren i skogen så jag gjorde en ofrivillig avsittning ;-) och det var tydligen Sveipurs nödbroms =)
Älskade Nissebus, det allra tuffaste beslutet fattades för några dagar sedan. Vi visste att detta var din sista sommar. 32 år är ett långt liv även för en tuff, stark och tålmodig islandshäst. När kroppen inte orkar och tänderna börjar ta slut. Då må...
Stallet är fortfarande vår trygga vrå och naturen börjar bli grön och skön. Nisse vinner fortfarande race - iallafall mot tvåbenta. 32 år och fortfarande spänst i ben och solsken i blick. Även med regntäcke på. ...